På darrande ben
{ Ballerina dreams }
Jag har alltid beundrat ballerinor och andra dansare, som kan göra det nästintill omöjliga med sina kroppar. Som liten och i min ungdom var jag relativt böjlig, vig och orädd. Klättrade och klängde mest överallt, dansade också lite showdans under en period. Men en prima ballerina har alltid varit någonting extra. Som älvor och onåbara väsen upphöjda över allt det vanliga, svävar de fram på scenen i de mest otroliga rörelser.
Efter att på darriga ben nu har provat att stå på ett par tåspetsskor, mest för bildernas skull förstås, förstår jag hur mycket jobb det ligger bakom ett liv som ballerina. Med nöd och näppe håller jag balansen utan att hålla mig i väggen, men att ens försöka ta ett danssteg skulle nog vara förenat med livsfara. Så mina ballerinadrömmar får nog stanna just här, vid ofarliga stillbilder – och jag kan tänka mig att det blir mera ballerinatema framöver. Det här var kul =)
Kul att du ville titta in =)
Mmm. Alltid älskat romantik, ballerinor är just flykten från en tråkig och ointressant vardagstillvaro tycker jag. Det vackra, det är väl det som är meningen…
Alltid intressant att ta en paus vid ditt kulturella vattenhål i betongvardagen!
Oj vilka vackra bilder och skorna är underbara, vill se många bilder av dom <3
Jättefina bilder. Nu blir väl moster Ingalill salig. Kram