Våra närmaste grannar
{ Alla fårkvinnorna med sina barn kommer mot oss }
Vi ser dem från verandan, rakt framför oss. Där gör fårhagen en avstickare in mot vår gård så vi har dem alldeles nära, dessa kära och ulliga vänner. Självklart tar vi bröd och äppelbitar med oss, så vi blir mer eller mindre överfallna av bräkande och mumsande får.
De är inte så fina i kanten de här damerna. Vet inte om det tyder på någon sorts upphetsning, men när vi dyker upp hukar de sig ofta helt ogenerat och börjar kissa mitt i utfodringen. Det ser onekligen väldigt komiskt ut.
{ Den lilla vita lammflickan }
Den vita lilla lammflickan är helt bedårande. Minst i flocken och i början ett flasklamm. Jag sitter på huk framför henne och hon står alldeles stilla, låter sig klias och bara gosar med en. Att bli snusad på näsan av ett vitt litet lamm är underbart.
Jag får ju lov att akta mig för att bli alltför fäst vid dessa varelser, med tanke på det öde som säkerligen väntar dem. Det är inte mycket till tröst, men jag äter varken lamm eller får längre…
{ Enya gosar också med lammen }
{ Celia leker med pumpen }
Med bara ett uthus emellan står nordsvensken Arrak. Han har passerat 20 år – kungen av Hångsarvet. När vi visslar och ropar kommer han i rask trav med högburet huvud och spetsade öron. Tätt efter kommer också följeslagaren och baggen Totte, pappan till alla lammen. De har ju lärt sig vid det här laget, att när vi kommer vankas det godsaker. Det vill man inte missa.
– – –
Andra veckan på semestern lider mot sitt slut och vi har det bara gött som synes =)
~ P ~